Det är alltid något speciellt över det första inlägget, nu har jag dock skrivit en hel del första-inlägg... Att hålla en blogg uppe har aldrig varit en av mina starka sidor men kämpa med mig!
Idag vart allt så himla verkligt. Mina fina vänner kom inom för en liten fika under väldigt enkla omständigheter och jag fick ett litet avslut. Även om det är långt ifrån sista gången vi kommer att ses, prata eller dela saker så var det svårt att säga hejdå. Så nu när jag sitter och lyssnar på Kärlek vid sista ögonkastet av Maskinen är det inte utan att det skär lite i hjärtat. Åh! Älskar er!
Verkligheten kom även till mig p.g.a. att boendet blev bokat idag. Nu kan jag se faktiska bilder på vart jag kommer att bo de första 20 dagarna av min (förhoppningsvis) 3 månaders vistelse. Det är så sjukt att jag själv inte har greppat det ännu. Folk frågar hur det känns och jag har inget klart svar på det. Min kropp har nog inte fattat vad det är jag håller på att ge mig in på. Ganska svårt att sätta ord på.
Något som jag för tillfället finner svårare än vad jag hade föreställt mig var att skriva upp vilka kläder som ska med i resväskan. Det tar emot på något lustigt vis, som om det inte finns någon utväg efter det. Jag hatar att stänga in mig och inte ha någon "utväg". Nu vet jag ju dock att det inte är för alltid och att det är lätt att ta sig hem. Samtidigt som jag är jävulskt pepp på vad som väntar. Nya erfarenheter och nya människor, ny miljö och ett nytt kapitel i mitt liv. En grunläggande packlista skrev jag för längesedan så där är det bara de små tilläggen som fattas, kortlek t.ex! Tur att jag kom på det nu. Listan över vad som ska göras innan avresan börjar dock bli längre och längre och det gillas inte. Vill bara vara hemma och njuta av det de sista dagarna i min soffa i princip.
| Packlistorna som skrivs |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar